Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, Tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, Tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk isläkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i släkten till mernarkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre ålder, bättreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

SammanfattningSyftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett Tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett Tungt missbruk.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur Tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Denna uppsats behandlar sex olika livsberättelser om före detta fängelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gällande deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där och hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av våra intervjupersoner har ett tungt och långt missbruk bakom sig och de är alla dömda till minst ett fängelsestraff, flera av dem har dock avtjänat åtskilliga år i fängelse. Syftet med vår uppsats är att förmedla intervjupersonernas berättelser vidare med önskan om att öka förståelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhället. Vi tycker det är viktigt att fokusera på människor som visar en vilja till förändring och tycker de förtjänar en andra chans i livet.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur Tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur Tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Bakgrund: Skillnaden mellan missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsmissbruk i Sverige uppskattas till 65 000. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.